Det här dokumentet kommer att uppdateras kontinuerligt fram till valet. Jag kommer att utveckla mina egna ideer och ta vara på den feedback jag får av er som läser. Vill du kommentera texten är det bara att markera ett ord eller ett avsnitt, klicka på lilla dubbelpilen uppe till vänster i den här rutan och sedan på "add". Sen är det bara att markera och skriva vad som är bra eller dåligt med just det du villkommentera.

Denna text är under utveckling.

Välkommen.

Först en hänvisning till Vänsterpartiets allmänna valplatform. Den finns på http://www.vansterpartiet.se/euval2009/ och utgör basen för det som står på den här sidan. Sen ett stort tack till de som hjälpt till hittills med att göra texten och ideerna bätttre och bättre.

Immaterialrätt och offentlig upphanding

All immaterialrätt är tänkt att främja kultur, forskning och utveckling, näringsverksamhet etc etc. Vackert så. Samtidigt är immaterialrätterna i grunden inget annat än regelverk som säger vad du inte får göra utan tillåtelse, eller vad andra inte får göra utan din tillåtelse (om det skulle vara så att det är du som äger ett varumärke, ett domännamn eller ett patent). Det är alltså alltid fråga om en balans mellan två motstående intressen och en kostnad för samhället för att upprätthålla densamma.

Dessvärre har det blivit allt vanligare att balansen rubbas genom att starka rättighetsinnehavare missbrukar sina rättigheter. Patentsytemen i världen har dessutom blivit alldeles överhettade av alldeles för många och för oklara patentansökningar och att helt nya områden öppnas för patentering. Därför har till och med Europeiska patentverket (EPO) delvis slutat använda sin gamla slogan "Patents foster innovation" och lite lätt börjat släppa fram nya one-liners som till exempel "Patents foster uncertainty and risk" och "Global Patent Warming".

För att komma tillrätta med problemen behövs en ny politik som både sänker temperaturen i patentsystemet och skapar fungerande innovationsystem. Jag tror inte att det är så svårt. Det finns redan modeller för hur man kan använda offentlig upphanding för att till exempel öka andelen fri programvara med öppen källkod i offentlig förvaltning. Man specar helt enkelt upphandlingsdokumenten på ett sätt som värderar fördelarna med GPL och liknande licenser. Kan man köpa KRAV-märkta köttbullar kan man köpa GPL-märkt programvara. Det finns en enorm outnyttjad resurs av utgågna, obetalda eller på annat sätt övergivna patent. Alltså patent i allmänningen (som jag kallar The Patent Bay). Och om man kollar i allmänningen först när man upphandlar, och värderar att det inte är patenterat, skapar man en trend som för det första kyler ner patentsystemen och för det andra ger nya innovationssystem en chans att komma fram och växa till.

► Använd offentlig upphandling till att kyla ner patentsystemet och skapa nya inovationssystem

Medborgerliga fri- och rättigheter på Internet

Internet är ett nät av nät av logiska och fysiska nätverk. Ett obegripligt komplext och ständigt växande nät av noder. Det mest fundamentala med uppfinningen "Internet" är att varje enskild nod är tänkt att kunna nå vilken annan nod som helst, alltid. Det är som att hela världen finns i Kävlinge, samtidigt, på gångavstånd.

► Stoppa alla förslag som inte bevarar Internets fundamentala nod-till-nod-arkitektur.

► Öppna upp ACTA-förhandlingarna och börja om från början.

Principer för öppen digital offentlig information

Offentlig digital information kan skapa möjligheter för medborgare att bilda sig en uppfattning om hur offentlig sektor presterar. Möjligheter till insyn och delaktighet i den verksamhet som finansieras med offentliga medel är grundläggande för en fungerande offentlig sektor. Tidigare var sådana analyser mycket tidskrävande och krävde inblandning av ett stort antal personer, nu finns nya möjligheter, se rapporten "Principer för öppen digital offentlig information".

► Öppna upp allmänhetens databaser för allmänheten.

Synkronisera parlamenten

Det är val till europaparlamentet den 7 juni. Sverige har idag 19 ledamöter av 783. Det är knappt 2.5%, ungefär som halva Vänsterpartiet i riksdagen. Enligt valmyndigheten kommer Sverige att få 18 ledamöter nästa gång. Hur många europaparlamentariker det blir totalt vet jag inte, men mer än 2.5% svenskar blir vi nog inte i Bryssel.

Med tanke på denna procentsats skulle det kanske kännas okej om 2.5% av alla lagar som riksdagen stiftar kom från Bryssel. Dessvärre är siffran absurda 80%. Eller mer. Det verkar inte vara någon som vet riktigt. EUs samlade regelverk växer så det knakar. Är det inte genom nya direktiv så är det genom EG-domstolens praxis. Trots detta står det fortfarande i regeringsformen att all offentlig makt i Sverige utgår från folket och att riksdagen stiftar lag. Visst är det motsägelsefullt?

Vad kan vi göra åt det? Inte mycket verkar det, men det minsta vi kan göra är att hålla koll på vad som händer och se till att debatten i Sverige kommer i fas med den verkliga beslutsprocessen i Bryssel. Demokrati är inte bara ett sätt att byta ledare utan blodsutgjutelse, det är också en kunskapsprocess. Och har vi rätt kunskap i rätt tid kan vi fatta rätt beslut. Datalagringsdirektivet, utstationeringsdirektivet och IPRED1 skulle antagligen aldrig ha klarat en demokratisk beslutsprocess genom Sveriges riksdag. Kanske inte heller transportörsansvarsdirektivet. Och så vidare.

► Synkronisera riksdagens och europaparlamentets beslutsprocesser.